“Jag älskar poliser”, brukar sonen säga och mormorn håller på att förfärdiga poliskläder till honom.
Tidigare i kväll låg vi och kollade på Polisskolan för att 1) det var massor av poliser, 2) det var massor av polisbilar och 3) de slåss visserligen men de skjuter åtminstone inte folk som alla andra tv-poliser gör…
Jag frågade honom vad han skulle bli när han blev stor, rätt viss om att svaret skulle bli “polis”…
“Snickare” svarade sonen.
“Jaha, då kanske du ska gifta dig med en polis då?” föreslog jag.
Nej, det trodde han inte, “Det finns ju bara en flickapolis och vi kan ju inte gå in i tv:n. Det finns ju ingen dörr i det här rummet” förklarade han.
“Det finns ju andra flickpoliser”, föreslog jag, “och man måste faktiskt inte gifta sig med en flicka” men han höll fast vid sitt nej.
“Jag ska nog gifta mig med dig istället när jag blir stor, du är ju en flicka” sa han.
“Men jag är ju redan gift, med pappa”, protesterade jag.
“Jaa, jag med” funderade han “men pappa är ju en pojke, och jag är en pojke och du är en flicka, då kan vi vara gifta”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
OBS: Om du inte har någon av profilerna; välj "Namn/webadrsss" näst längst ner i rullistan, fyll i ditt namn, rutan webbadress kan du lämna blank om du saknar hemsida/blogg.