Jag har äntligen hittat gardiner till tonåringens rum.
På väg från sy affären stannade vi till i garnaffären och handlade en smalare virknål till sonen och stoppgarn… Tänkte jag skulle försöka mig på att laga några småhål som blivit i några av ullunderställen. Det kan ju vara något att roa sig med medans sonen virkar på sin (mormors) sticklisa. ;-)
Sonen är bjuden på kalas på tisdag hos en jämnårig grabb från förskolan. Han ska vara utklädd, meddelar hans far halvt förtvivlat, hur löser vi det? Fadern i fråga har visst inte lekt i sonens rum på länge om han lyckats missa alla utklädningsutstyrslarna.
Sonen är överlycklig över att få gå på barnkalas och lutar mot att gå dit som riddare. Frågan är om jag törs släppa iväg honom med svärdet? Eller jag, förresten..? Jag jobbar så jag är inte ens inblandad…
Två ämnen som passar ihop som hand i handske:-)
Jag har fått klagomål. På att jag inte uppdaterar, så då gör jag det.
Mestedifestivalen, säger sonen, det låter ju ungefär som fest.
Andreas Johnsons uppträdande påades med uppmaningen att hålla i mammorna; jag beklagade mig lite på skämt över att min mamma ju inte var där så jag inte kunde hålla i henne…
Du kan hålla i mig, föreslog sonen, för vi gillar ju varann. Då han inte uppfattat varför man skulle hålla i sin mamma tillade han: Är det läskigt?" Och det var det ju nästan.
Det bästa resultatet i Melodifestivalen hittills är att ingen ännu tjänat några röster på att klä av sig…
Så skönt att se.
Vinnarlåtarna från förra veckan var tillräckligt lättrallade för att redan halvt om halvt fha astnat, men dessa gled genast ner i glömska. Ja, kanske att jag kommer komma på mig med att muttra hippare, hoppare…
Just nu är jag bilstolsfascist. Det varierar lite vilka ämnen som ligger mig närmast om hjärtat men just nu är det extra mycket kring barns rätt att åka så säkert som möjligt i trafiken. Kanske för att sonen sakta men säkert närmar sig åldern då det blir tvunget att vända honom framåt. Redan nu sitter jag på vid de olika bilstolstillverkarnas hemsidor och nojar över vilken bältesstol vi ska välja då.
Jag ägnar en del av min tid åt att upplysa om vikten av att åka bakåtvänt till minst fyra-fem års ålder på diverse nätforum, mestadels som svar när föräldrar frågar om när det är dags att vända deras små men också, om jag kan formulera det på ett vettigt sätt, som allmän kommentar på andra relaterade frågor. Jag har ju inte direkt många läsare här på bloggen så jag riskerar knappast att trampa någon på tårna med en oombedd föreläsning i ämnet , oavsett hur jag formulerar mig… :-)
Var och en gör som de vill. Det är tyvärr lagligt att vända barnen även innan det börjar bli någorlunda säkert även framåtvänt i bilen, men jag vill göra vad jag kan för att det beslut föräldrarna fattar är ett så informerat beslut som möjligt. Att vända barnet framåt är inte en milstolpe att se fram emot och påskynda. Så. Here we go:
Många tror att det är vikt och längd som är de viktigaste kriterierna för när det är säkert att vända, men det är nästan helt och hållet ålder det hänger på.
Bakåtvänt är alltid säkrare. Åkte vi vuxna bakåtvänt skulle vi ha betydligt färre whiplashskador. Och samma olyckor som riskerar att ge en vuxen whiplash kan bryta ett framåtvänt barns nacke och leda till omedelbar död eller livslång förlamning. Och som många har erfarenhet av så räcker det ibland med en kraftig inbromsning för att den sortens skador ska uppstå.
Små barn har veka nackar som inte kan hålla emot och dessutom oproportionerligt stort huvud, vilket gör att krockkraften påverkar dem i ännu större grad, så barnet har inte en suck om olyckan är framme.
Minimigränsen som rekommenderas är därför minst 4, helst 5 år. Risken att dö eller skadas allvarligt i en olycka är så mycket som fem gånger större för ett framåtvänt barn under fyra-fem år än om barnet suttit bakåtvänt. I resten av världen är detta ett större problem än här. Här är det få som vänder före barnet är åtminstone tre år så statistiken ser ändå förhållandevis bra ut mot i de länder där man som regel vänder barnen framåt direkt efter babyskyddet runt ettårsdagen någon gång. England t.ex.:
‘Tabell från ntf.se
Längden är dock en faktor att ta med i beräkningarna. Barnets huvud får inte komma över kanten med mer än ungefär en tredjedel; vilket i regel är ungefär upp till överkanten på öronen. De stolar som är längst i ryggen är idag två Britaxstolar: Twoway och Multitech som båda kan rymma ett barn på upp till runt 120 cm, kanske kortare om barnet har lång överkropp. Vikten måste också räknas in. Väger barnet över 25 kilo så finns i dag inget annat alternativ än att vända. De största stolarna är bara godkända för 25 kilo bakvänt.
Når barnet vikt- och/eller längdbegränsningarna för sin stol i förtid behöver det i första hand en större bakåtvänd stol för att barnet ska kunna fortsätta åka säkert och bältesstol bara om det inte finns något annat val.
Ytterligare en aspekt finns för vikten: Har 4-5åringen inte uppnått minimivikten 15 kilo behöver de sitta kvar bakåt längre ändå. Bilbältet riskerar att inte lösas ut och stoppa upp ett barn som väger för lite. Det är självklart fullständigt livsfarligt.
I länder där små barn sitter framåtvänt använder man därför internbältet i stolen och man ser det ibland här i Sverige också. Det må vara säkrare på så sätt att barnet åtminstone inte flyger rakt ut ur stolen, men bilens trepunktsbälte har en viktig funktion som stolens fempunktsbälte saknar.
Trepunktsbälten är konstruerade för att låta personens överkropp följa med bältet en liten bit innan stoppet utlöses och därmed blir det ett mindre abrupt stopp= mindre belastning på nacken.
Väger personen under 15 kilo så är det alltså i stället risk att stoppet inte löser ut alls utan att bältet löper ut tills det tar slut och/eller personen stoppas upp av det som finns framför - framförvarande stol eller instrumentpanel och vindruta.
Och sitter personen fast med internbälten sitter överkroppen fast förankrad i stolen vilket innebär att det enda som följer med i fartriktningen är personens huvud. Vilket innebär en ohygglig belastning på nacken särskilt för ett mindre barn där huvudet fortfarande är stort i förhållande till kroppen och där nacken ännu inte är så stark.
När barnet sedan vänds är en bältesstol att föredra framför en framåtvänd kombistol. Anledningarna är många. Inte minst om ambitionen är att ha barnet bakåtvänt tills det vuxit ur sin stol: Är stolen urvuxen bakåtvänd är den i regel urvuxen framåtvänd också.
Sedan är kombistolarna ganska mycket mer massiva och tyngre än bältesstolarna och det är en fördel när man åker bakåtvänt; då krockkraften fördelas från barnets kropp till hela stolens yta. Det är mindre bra när krockkraften istället pressar stolens vikt mot barnet och fördelar den vikten över barnets kropp.
Sidokrockskydden i kombistolarna är annorlunda formade vilket gör att bältet inte sitter lika tätt mot barnet och därmed inte heller fångar upp barnet lika kontrollerat. Den har inte heller någon direkt bältesstyrning som kan placera diagonalbältet rätt i förhållande till barnets hals/axel eller några horn som kan se till att höftbältet ligger över höfterna och inte glider upp mot magen.
Barnet kan därmed kastas för långt framåt, glida ur bältet, eller t.o.m skadas av själva bältet.
Trepunktsbältets funktion är beroende av att bältet sitter tätt mot kroppen för att “kastet” framåt skall bli så litet och kontrollerat som möjligt. Även bakåtvänt med fempunktsbälte ska bältet dras åt så det sitter tätt fast och bylsiga ytterkläder ska inte bäras under något bälte. En jacka kan man möjligen knäppa upp och dra bältet innanför innan man knäpper igen om det är kallt men det är att föredra att jackan tas av helt. Ladda hellre med rikligt med filtar i bilen eller ta på jackan bakvänt efter att barnet satts fast.
----------
Sonen fyller fyra om tre veckor men får ingen bältesstol på länge än. Viktgränsen på stolen vi har är 25 kilo; längdmässigt brukar barnen kunna rymmas tills de blir drygt 120 cm långa, beroende på hur längden är fördelad på barnet. Sonen väger knappt 16 och är bara drygt metern så han har rätt mycket växmån i stolen. Följer han sin kurva kommer han troligen vara max 110-115 cm när han fyller fem och väga kanske 18-20 kilo.
Anyway. Att jag överhuvudtaget bloggar om det är helt enkelt för att kunna ge ett illustrerat svar på ett bloggsamtal jag har med en vän angående att våra barn sitter med böjda ben bakåtvänt. Men när jag ändå bloggade om det kunde jag lika gärna samla så mycket länkar och info som möjligt i ett inlägg så slipper jag leta upp och omformulera allt om och om igen.
-----------
Till poängen:
Här är sonen i somras, lite drygt 3,5 år och långt ifrån att ha vuxit ur sin bakåtvända Twoway;
Jo, visst är benen böjda. Men så länge sonen envisas med att sitta som på bilden nedan när han leker hemma och kan sträcka ut benen så envisas jag med att han inte far illa av böjda ben i bilen heller ;-)
Han börjar däremot klaga på att fötterna/benen somnar. Inte heller det ger mig anledning till att vända honom. Men till att bli bättre på att ta av honom skorna när vi åker längre sträckor. Och pausa oftare.
