♫…Kalle, vilken Kalle…♪

Fredagskväll. Jag och sonen sitter tillsammans i soffan och maken är i Malmö. Doobidoo på TV:n.  Jag sitter och plockar med diverse småprylar till resan, sonen sitter och tjuvlyssnar på mp3spelaren vi ska fylla med sagor åt honom som förströelse.

Så tittar han upp, får syn på Sara Edwardsson i rutan och utbrister: “Det är ju Super-Snälla-Silver-Sara!”

Han tittar på hennes lagkamrat Kalle Moreaus och tänker en stund, tvekar men föreslår sedan fundersamt: “Jag tror den killen är Stål-Henrik som har klätt ut sig”

  

Sonens egenkomponerade måltid

Någon sorts pasta han handlade själv i förmiddags, köttfärssås och en sallad bestående av morot, gurka och äpple... Ja, rätt gott faktiskt... Fast den lille kocken blev mätt av all provsmakning och lämnade halva sin portion.

Tröttsam vecka

Måndagen var inte rolig. Jag satt uppe och valvakade till efter ett på söndagkvällen och började jobba 6.45. Långdag med föräldramöte fram till kl 20.00.

Jag fjäskade till mig vilan så jag fick slumra lite och gick dessutom och la mig att vila i 70 minuter innan “kvällsskiftet” tog vid.

Föräldramötet gick jättebra, tisdagen flöt på, men igår fick jag en migränattack igen. kl 20 hade jag redan gått och lagt mig, med x antal tabletter i kroppen och spikmattan under mig. Sov som en kratta men vaknade som tur var migränfri och har klarat mig hela dagen.

Vi har inte behövt använda “Supernanny-hotet” ännu, så sett har veckan varit mycket bra. Men för att fortsätta på samma tema så bläddrade jag förbi ett avsnitt där Supernannyn skulle göra barnen mer delaktiga i matlagningen…

“Var bor de?” undrade sonen som satt i samma rum.
“I USA,” svarade jag.
“Åh, där skulle jag vilja bo”  påstod sonen, “kan vi åka dit?”
Njae, det hade jag ju inte tänkt mig, men jag hade en misstanke: ”Ville du vara där för att barn får laga mat där?”
Jo, så var det ju, medgav han och jag fick förklara att det får barn här också ;-)

Vi planerade in att han skulle få laga maten redan på fredagen, alltså imorgon, och även planera och handla det som behövs, och det skulle vi gjort redan i dag om han inte hade glömt att kissa innan vi gick från förskolan… Istället fick vi gå hem och tvätta kläder… Och skor…

Men jag utnyttjade tiden till att gå igenom lite näringslära kiddy-style inspirerad/stulen från bloggen m som i underbar, så det förhoppningsvis inte blir några större diskussioner om vad som egentligen behöver ingå när man komponerar en måltid.

Fjärde stapeln, med motion och frisk luft är det sonen som velat lägga till, och för all del; det behöver man ju också för att må bra så det fick vara med. Kanske borde man lägga till en stapel för sömn också?

Eller bara gå och lägga sig?

Lördag

Idag har vi haft en härlig dag, jag och sonen, maken är på golfresa så vi är för oss själva.

Gårdagen slutade i en pms-ig Supernanny-strategi så den vill jag helst glömma.

Jag kan bara nämna att jag och sonen just nu har en modifierad överenskommelse om hans veckopeng där vi nu kommer att testa att den minskar med en krona för varje gång han ljuger igen. Och i gengäld får han tillbaka en krona för varje gång jag skriker åt honom igen...

Men det var igår, idag är det en ny dag.

Dagen började med att sonen hade sin första träningstid. Vi har anmält honom till en prova-på-idrotts-skola för barn mellan 4 och 9 års ålder och idag var det alltså introduktion och första träningen.

Första grenen var bolljage.

De inte alltför pedagogiskt tränade unga tränarna drog en kortversion av reglerna och frågade vem som ville börja jaga. Först med att räcka upp handen var min son. Så han tog fart mot bollen och kickade till den med allt han hade. Så han fick springa och hämta den och prova igen. och sedan igen, innan han förstått vad leken gått ut på. Men sedan gick det bra.

Efter uppvärmningen skulle de spela fotboll. Och han sprang, och han sparkade fotboll. Och sedan ställde han sig och pratade med tränarna. Och sedan spelade han lite till. Strax innan "halvtid" tröttnade han på att springa och då fick han prova att stå i mål. Det kan nog vara den placering som passar unge herrn bäst, kan jag tänka...

När träningstiden var slut ville han inte åka därifrån utan tänkte vara med även nästa gäng, men si, då tog mamman honom på ryggen och gick.

Så drog vi till Torp. Där skulle det vara trafikdagar men det jag hade planerat var att låta honom testa "fun ballz" som han suktat efter sedan i somras.

Och vi hade tur; bara två före i kön och gratis att prova dessutom.

Resterande ärenden var inköp av ett antal "mutor" till resan; saker att fördriva många långa timmar i flygplan och bil med samt diverse mediciner. Sonens malariaprofylax fanns dock inte inne så jag avvaktar med allas och provar i stan imorgon istället.

Mat, lördagsgodis och lite vinterkläder hann vi också med och vid det laget var vi långt förbi lunchtid så sonen fick en Happy Meal i bilen på väg hem och sedan har vi vilat och myst.

Imorgon ska vi se om vi får barnteaterbiljetter och så ska vi förstås rösta.

Vikten fortsätter nedåt, men mycket långsamt just nu. Jag kommer inte nå första delmålet före resan men jag mår bra och känner skillnaden i kroppen så det får vara så. Hellre långsamt och hållbart än snabbt ner och snabbt upp liksom. Men just nu känner jag mig inte helt okej med hur jag ser ut heller.

Jag träffade en mamma från öppna förskolan och hon hejade så glatt med en menande blick på min mage och blev lite lagom generad när jag lika glatt nekade... Jo, jag tyckte själv jag såg gravid ut redan i går, men magen är bara svullen. Och idag unnar jag mig lite naturgodis som pms-bot, så den lär väl hålla sig så ett par dagar...

Elaka mamman i farten igen

Idag har jag lurat sonen.

Han älskar inte mediciner. Det är strid på kniven att få i honom mediciner. Och nu skulle jag få i honom 0,75 dl dukoral; ett koleravaccin, som intas oralt i minst två omgångar nu innan resan. När den väl är tillblandad så ska den intas omgående och dessutom ska man undvika mat och dryck en timma före och en timma efter intaget så det går inte direkt att dra ut på det eller försöka muta honom med något gott efter. "Något gott om en timma" är liksom inte motiverande nog...

Så jag påstod att det var ytterligare en vaccination man tar med spruta "egentligen, men man kan dricka den istället om man vill..."

Han köpte det. En hel del gnäll och protester blev det och lite spottade han ut men det gick förvånansvärt bra. Nästa dos är om en dryg vecka så jag hoppas stategin fungerar en gång till...

Hur vi ska få i honom tolv tabletter malariaprofylax vet jag dock inte, kanske peta in dem i något gott..?

I helgen har jag kolhydratladdat. I fredags var det utgång med jobbet; cider, chips och diverse onyttig mat. Dagen efter blev det dagen-efter-ätning; sega chips till frukost och stulet kvarlämnat lördagsgodis efter att man och barn lagt sig.

Idag har jag sockersug (och halsbränna) men stålsätter mig för att komma in på banan igen så att säga.

Nu kör vi igen.

På tisdag siktar jag på att cykla till jobbet för fjärde gången.

Sist hade jag kapat ner tiden till 40 minuter till jobbet och 32 minuter hem - i motvind - utan att ens stanna och vila...

ung kärlek

Storebrors flickvän har övernattat här. Vi ställde in lille sonens madrass på storebrors rum.

Sonen ställde sig frågande till detta och tycker hans säng blev trasig: "Har jag sovit i en trasig säng i natt?"

Jag påminde honom om att han ju sov hos oss i natt istället, och det kunde han köpa.

Så knallade han in i storebrors rum i morse, kröp upp i flickvännens säng och deklarerade: "Det här är faktiskt min säng. Men det gjorde inget för jag sov hos mamma."

Jag ropade till mig honom och bad honom stänga dörren och lämna ungdomarna ifred. Han nickade glatt och gick in och stängde dörren inifrån.

Efter att hon åkt hem kröp han upp i hennes säng, sniffade och ropade förtjust: "Åh, det luktar som den som har sovit här"

"Men varför i hela fridens namn luktar du i hennes säng", frågade jag

"För jag älskar ju henne!", förklarade han.

Uppenbarligen får man två pojkvänner till priset av en om man ger sig in i den här familjen.

Första ridturen, tror jag.

Vi har liksom missat att erbjuda detta, men nu så... :)

Vaccinationsbiverkning?

Sitter uppe sent med en ledsen pojk i sjal på ryggen. Han vaknade och gnällde för en dryg halvtimma sedan och det brukar betyda kissnödig så jag tog upp honom och satte honom på toa.
Att lägga honom igen gick dock inte, han grät och klagade över ont i ben och fötter. Möjligen växtverk, möjligen biverkning efter vaccinationerna…

Vi har idag varit och vaccinerat oss inför Kenyaresan. Varsin Havrix mot Hepatit A för oss vuxna och Ambirix för sonen, Stamaril för oss alla mot Gula febern, Dukoral som vi på något sätt ska få i sonen oralt samt recept på malaria profylax.

Det var ingen picknick, kan jag ju säga. Sonen var mer eller mindre hysterisk över sprutorna och kämpade emot för kung och fosterland. Och han skrek. Som tur var var det bara vuxna i kön när vi väl var klara för han hade garanterar skrämt upp eventuella köande barn för tid och evighet annars med sina avgrundsvrål…

Ja vaccinerad blev han till slut ändå, men det krävde tre vuxna att försöka hålla honom stilla :-(

Glass fick bli plåster på de värsta känslomässiga såren efteråt och det gick trots allt över ganska fort därefter, men just nu är han alltså inte så rolig att ha med att göra…

Fast, för att vara ärlig så kan den oroliga sömnen lika gärna vara en biverkning av att han somnade i bilen strax efter kl 18 på väg till vaccinationen och sov bort en timme eller så… typ…

Målbild

Okej, jag kan kanske inte bli 29 igen men nog fasen ska väl vikten från då vara möjlig att nå?

Jag har 8,6 km bilväg mellan mitt jobb och mitt hem.

Cykelvägen är det 8,2 km. Svagt uppförslut till jobbet och motvind på det gav en färdtid på c:a 55 minuter.

På eftermiddagen blev jag upphämtad och cykeln fick stå kvar till veckan efter då jag fick skjuts till jobbet.

Obefintlig vind och förstås svagt medlut gav då en tid på 35 minuter.

Denna vecka hade jag tänkt cykla på onsdagen men vaknade på tisdagsmorgonen med nackspärr och kunde knappt ta mig ur sängen. Två dagars konvalescens och utebliven cykeltur. Jaja, nytt försök nästa vecka.

Att cykla en dag/vecka är ju klart bättre än att köra bil fyra dagar/vecka...

Motivationen håller i allafall än så länge... :-)